David Gustavsson

Totalt omsatte livsmedelssektorn 342 miljarder i Sverige år 2017. 242 miljarder var livsmedelsförsäljning inom detaljhandeln. Det motsvarar närmare 71 procent av denna totalomsättning.

<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/bonden-far-uselt-betalt/">Som ATL berättat</a> får den svenska bonden bara 9 procent av försäljningsvärdet på all mat som säljs i Sverige, enligt LRF:s färska rapport <a href="https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/riks/2018/12/bondens-andel-av-matkronan-endast-en-tiondel/">"Matkronan"</a>. Handeln tar hela 32 procent – trots att de svenska livsmedelspriserna i dag ligger närmare EU-genomsnittet, än vid EU-inträdet 1995.

Men bondens andel varierar samtidigt mellan olika livsmedel.

Minst betalt får bonden för spannmålsprodukter. En jättefranska som i butik kostar 26 kronor, motsvarar ett producentpris på 2,06 kronor. Det motsvarar 9 procent, varav merparten går till förädlingsledet, alltså livsmedelsföretagen.

En liter mellanmjölk kostar i dagsläget i snitt 9 kronor i butik, varav en krona är moms. Åtta kronor ska sedan fördelas mellan handel, mejeri och bonde. Bonden får ungefär 2,50 kronor per kilo mjölk, det motsvarar 28 procent av vad mjölkköparen betalar.

Mest betalt får bonden för nötkött, potatis och ägg. Vad gäller nötkött rör det sig om i snitt drygt 40 kronor per kilo. Det motsvarar 40 procent av vad köttköparen betalar.

Ett kilo potatis kostade i höstas 13 kronor i matbutik hösten 2018, varav en krona i moms. Bondens försäljningspris för ett kilo potatis var i snitt 5,50 kronor. Men handeln köper in mer än den säljer. Svinnet uppskattas till cirka 10 procent. Och med det inräknat får bonden ändå nästan hälften av det pris som potatisköparen betalar i butik.

Bondens andel av värdet när det kommer till ägg är hela 39 procent. Det beror främst på att de säljs ut till konsument utan annan förädling än tvättning sortering och paketering som äggproducenten utför själv. Samma mekanismer bidrar också till att ge mer pengar till bonden som säljer potatis och nötkött.

”Desto mer förädlad en vara är desto mindre andel går generellt till bonden då det krävs fler led och därmed kostnader mellan den vara som bonden säljer och den vara som konsumenter köper", framgår det av rapporten.

<h3>Bonden får mer betalt för svenska råvaror</h3>Enbart sett till svenska råvaror och produkter får bonden den största andelen av "matkronan", 39 procent. Handeln och livsmedelsindustrin får i detta fall nöja sig med omkring 25 procent vardera. Så har det i stort sett ut sedan 1996. Bondens andel har till och med ökat marginellt.

Bonden får minst betalt för mjölk och spannmålsprodukter som bröd – och mest betalt för nötkött, potatis och ägg, visar .

Minst för mjölk och spannmålsprodukter som bröd – mest för nötkött, potatis och ägg.