Den som prissäkrade mjölkterminerna förra månaden har tjänat en slant, eftersom terminspriserna har gått ned.

Den senaste månaden har det varit ganska lugnt på marknaderna för spannmål och oljeväxter. Terminen på europeiskt kvarvete i Paris har gått upp med 1 procent, medan den gått ned med 2 procent i Chicago. Skillnaden beror på dollarns styrka. Valutamarknaden, som brukar röra sig ganska lite, har alltså dominerat utbuds- och efterfrågefaktorernas krafter på spannmålsmarknaden. Majspriset i Chicago har gått upp med 1 procent.

För ett par månader stod det i den här marknadskrönikan att prisutvecklingen borde vara sådan, baserat på förändringen i utgående lager i det amerikanska jordbruksverkets (USDA) månadsrapport (WASDE), att vete borde gå ned och majs upp i pris. Det kan bli ändringar på det efter torsdagskvällens rapport, men fortsätter det vara så här lugnt kanske utslaget ändå inte blir så stort.

I rapporten justerade USDA:s analytiker väntade utgående vetelager för 2019 med -1,1 miljoner ton till 260,18 miljoner ton. Marknaden tog detta svagt negativt, för uppenbarligen hade man väntat sig en större nedjustering. Det är trots det, en nedjustering, om än liten och det brukar innebära att priset går upp. För majs justerades globala lager upp med 2,32 miljoner ton, ändå reagerade marknaden med att handla upp priset ganska kraftigt.

Majs var egentligen den enda råvaran som fick ett märkbart utslag av WASDE-rapporten. Även för majs var alltså marknaden reaktion åt ”fel” håll. Med högre utgående lager borde priset gå ned. En anledning kan vara brasilianska CONAB:s rapport, som satte väntad majsproduktion i landet till 89,7-91,1 miljoner ton. USDA väntar sig 94,5 miljoner ton, samma nivå som förra året. CONAB:s lägre siffra, med högre trovärdighet, skulle innebära lägre global produktion och därmed lägre lager om vi stoppar in den i USDA:s tabell istället för deras egen siffra.

Detta är förmodligen en (rationell) förklaring till marknadens reaktion. Vi vet å andra sidan att prisförändringen brukar inrätta sig efter förändringarna i WASDE-rapporten. Inte alltid, men ofta nog. För den kommande månaden borde man alltså förvänta sig att vetepriset stiger och majspriset går ner.

För sojabönor visade WASDE-rapporten högre utgående lager och det berodde främst på lägre konsumtion. Utgående lager för 2019 har varit i en stigande trend sedan dessa prognoser började publiceras i början av maj. De har aldrig sänkts någon månad sedan dess.

Veckans högre lagersiffra är alltså inte början på en trend, utan mitt i en ganska tydlig sådan. Högre lager innebär att det produceras för mycket. Marknadens reaktion på det är att sätta ett lägre pris. Lägre pris ska stimulera efterfrågan och avskräcka odlare från att producera mer. Större lager och lägre pris är också en återspegling av det hittills allt mer tilltagande handelskriget mellan Kina och USA, som till slut även fått oron för global konjuktur att nå aktiemarknaderna. I skrivande stund nås jag av nyheten att USA:s president Trump ska träffas Kinas Xi för att om möjligt avsluta handelskriget. Om detta är sant, kan kanske oron för konjunkturen vändas. Det skulle i så fall ge stöd för sojapriset och även då för rapsfröpriset.

En annan ekonomitidning grundad fyra år efter denna tidning noterade i veckan den kraftiga uppgången i omsättningen på den europeiska terminsmarknaden för mjölk i september. The Financial Times noterar en fördubbling av handeln i mjölkterminer från normalt ca 10 000 ton till nästan 20 000 ton för september. Det beror enligt tidningen på att flera mejeriföreningar i Europa har börjat doppa fötterna i marknaden. Om detta stämmer kan det innebära dels att ”fast pris” kan erbjudas av mejeriföreningarna. De kan lägga av den risken på terminsmarknaden. De kan också erbjuda fast pris till kunderna, både på hemmamarknaden och på exportmarknaden, vilket är en konkurrensfördel.

Med terminer på mjölk kan man också själv lätt själv åstadkomma ett ”fast pris”. Medan terminerna på smör och skummjölkspulver, som funnits ett tag nu, är en omväg för en lantbrukare, är de nya terminerna på mejeriernas avräkningspris en mer direkt väg, som jag skrev om i <a href="https://www.atl.nu/marknadskronika/flytande-mjolk-pa-termin-perfekt-for-riskhantering/">förra marknadskrönikan</a>.

Den som prissäkrade då, har förresten tjänat en slant, eftersom terminspriserna har gått ned, som vi ser i nedanstånde diagram över terminspriserna nu och för en månad sedan.

Den största prisnedgången noteras för terminerna med avräkning mot mejeriernas avräkningspris i maj, juni och juli. Som vi ser ovan handlas oktoberterminen på 3,70 kronor. Det verkar högt om man tänker på vad exempelvis Sveriges största mejeri betalar nu i oktober.

Om vi tittar på de priser Jordbruksverket rapporterar in som genomsnittet för svenska mejerier och jämför med genomsnittet i EU, ser vi att det svenska priset ligger på 3,43 kronor/kilo (i genomsnitt för september) och i EU tio öre högre på 3,53 kronor/kilo. Detta är inte det vanliga, som vi ser av den historiska prisutvecklingen nedan.

Jag skrev om den här skillnaden redan i <a href="https://www.atl.nu/marknadskronika/flytande-mjolk-pa-termin-perfekt-for-riskhantering/">den förra marknadskrönikan</a>. Det svenska priset är lågt och terminspriset är högt, även jämfört med spotpriset i EU, i genomsnitt. Varför Sverige ligger så lågt i förhållande till spotpriset i EU vet jag inte. Det kanske man får fråga sin mejeriförening om, eller någon lantbrukspolitiker. Det ska ju finnas ”mervärden” och allt. Men ska man gissa, borde finnas mer uppsida i avräkningspriserna i Sverige och terminerna är fortfarande ”dyra”, om man jämför. Även efter den nedgång i priset som skett för längre löptider den senaste månaden.

Kommande månaden stiger vetepriset och majspriset går ner tror ATL:s råvaruexpert Torbjörn Iwarson. Han konstaterar också att de som följt hans råd har tjänat en slant.

Kommande månaden stiger vetepriset och majspriset går ner tror ATL:s råvaruexpert Torbjörn Iwarson. Han konstaterar också att de som följt hans tips har tjänat en slant.