Sara Johansson

<p>Debatten om övernitiska tjänstemän pågår i lantbrukskretsar. I svallvågorna av <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/rolf-annerberg-lamnar-transportstyrelsen-efter-it-skandal/">Transportstyrelse-skandalen</a> uppmanade riksdagen i våras regeringen att göra fler handlingar av offentligt anställda straffbara.</p>

<p>– Det är viktigt att medborgarna kan lita på myndigheterna och att man har kompetenta tjänstemän som måste stå till svars för de beslut de fattar, säger Maria Malmer Stenergard, Moderaternas miljöpolitiska talesperson.</p>

<h3>Stort inflytande för icke folkvalda</h3>

<p>I kommunal förvaltning finns det personal som driver miljöfrågor hårdare än vad politikerna strikt efterfrågar, visar forskning gjord vid Örebro universitet. En enkätundersökning från 2009 där 701 tjänstemän som arbetar med miljöfrågor deltog visade att 11 procent var så kallade tjänstemannaaktivister, och att de fanns i 23 procent av kommunerna.</p>

Maria Malmer Stenergard (M), säger att tjänstemän måste stå till svars för de beslut de fattar. Jan Olsson, professor i statsvetenskap, genomförde 2009 undersökningen som visar att 11 procent av de tjänstemän som arbetar med miljöfrågor är så kallade tjänstemannaaktivister.

<p>Om det är ett problem eller inte beror på omständigheterna, säger Jan Olsson, professor i statsvetenskap och tillsammans med kollegan Erik Hysing upphovsman till enkäten. Sett rent formalistiskt är det ett demokratiproblem att icke folkvalda får stort inflytande.</p>

<p>– Men demokrati fungerar inte som i läroböckerna. Det är inte alltid politikerna själva vet vad de vill, och då är det svårt att tala om det som ett demokratiproblem. Det finns kanske vaga politiska mål, politikerna har drivit frågan i valrörelsen och sedan är de lite osäkra på hur de ska hantera den. Har man då aktivisttjänstemän som driver på kan man som politiker till och med bli glad och uppskatta det.</p>

<p>Om tjänstemän fått mer utrymme att driva frågor beror det delvis på att politikerna gett dem det, enligt Jan Olsson. Miljölagstiftningen har utvecklats till att i allt högre grad vara ramlagar med målstyrning. Uppgiften att nå målen, och prioritera mellan mål i konflikt, hamnar ofta hos tjänstemän.</p>

<p>– I skogspolitiken ska vi exportera, vi ska ha biologisk mångfald, det ska vara rekreation och allt det där står i samma lag som ganska visionära mål. Det är en mängd aktörer, skogsägare, Skogsstyrelsen, kommuner och länsstyrelser som har att hantera det i praktiken och då ökar inflytandet inte bara för tjänstemän utan också för organiserade intressen.</p>

Om tjänstemän fått mer utrymme att driva frågor beror det delvis på att politikerna gett dem det, enligt Jan Olsson.

<p>Maria Malmer Stenergard känner inte igen problembeskrivningen av målinriktad lagstiftning, men säger att åtgärder måste vidtas om det är oklart vad som gäller. Hon understryker att det också handlar om tjänstemännens bemötande, och det är mer en fråga om ledning än om lagstiftning.</p>

<p>– Vi bör ha enhetlig rättstillämpning i hela landet oberoende av vilken handläggare man hamnar hos. Kombinationen måste vara tydliga lagar och tydlig styrning.</p>

<p>Jan Olsson ser riksdagens uppmaning som att politikerna försöker ta tillbaka lite makt. Men att vända en utveckling som han menar har pågått i 30 år är inte lätt. Politikerna är beroende av tjänstemännens expertis och förmåga att ta egna initiativ. </p>

<p>– Skulle de sitta som byråkrater och vänta på att få ett direktiv från politiken då skulle det ta tvärstopp.</p>

<h3>Vad är en tjänstemannaaktivist?</h3><p>701 kommunala tjänstemän svarade 2009 på en enkät ämnad att identifiera "gröna tjänstemannaaktivister" på miljöområdet. Sådana kan lite förenklat definieras som personer med ett stort miljöengagemang, en vilja att förändra det rådande läget och ett nätverk både inom och utanför sin arbetsplats som gör det möjligt för dem att driva miljöfrågor. </p><p>11 procent av de svarande stämde in på definitionen, och de fanns i 23 procent av Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen var 60,7 procent. Studien konstaterade också att kommuner där det finns tjänstemannaaktivister hamnar högre i miljörankningar. </p><h3>Riksdagen om utökat straffansvar för tjänstefel</h3><p>I april skickade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att se över lagstiftningen om tjänstefel, med sikte på att göra fler handlingar straffbara för offentliga tjänstemän. I dag gäller att en tjänsteman bara kan straffas för tjänstefel om det drabbat en enskild person. </p><p>Motionärerna menade att i fall som IT-skandalen på Transportstyrelsen har det uppenbart skett felaktigheter, men då ingen enskild person kan ses som drabbad går det inte att straffa de skyldiga. </p>

<p>Riksdagen vill att straffen för offentligt anställda som går över gränsen skärps. Men det är lagarna som riksdagen stiftat som skapar ”tjänstemannaaktivister”, säger statsvetaren Jan Olsson.</p>

Expert: Riksdagens uppmaning visar att politikerna försöker ta tillbaka mer makt.

Skrivbordsaktivister kan få skärpta straff

Politik

11 procent som arbetade med miljöfrågor är så kallade tjänstemannaaktivister, enligt undersökning.