Wiktor Nummelin/TT

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel har nu lagt fram sitt kompromissförslag om coronastöd och nästa långtidsbudget. Arkivbild.

Det nya förslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel innebär en minskning med drygt 25 miljarder jämfört med EU-kommissionens senaste förslag från i maj. 1 074 miljarder är summan som Michel har fastnat för.

– Mitt nuvarande förslag bygger i huvudsak på mitt förslag från i februari, berättar han på en presskonferens i Bryssel.

När det gäller lån och bidrag i coronastödet ändrar Michel som väntat inte i förslaget om att lägga 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder i lån.

– Jag föreslår en bibehållen balans mellan lån och bidrag. Det är en nyckelfråga för den inre marknaden, säger Michel.

Michel vill sedan att 70 procent av stödet ska delas ut under de två närmaste åren och 30 procent från år 2023 och framåt.

Rådsordföranden ser samtidigt framför sig tre nya direkta intäkter till EU: en plastskatt, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna och en digitalskatt på stora nätjättar.

– Jag kommer att föreslå införandet av en digitalskatt från slutet av 2021, säger Michel i Bryssel.

I förslaget ingår som väntat även bibehållna "rabatter" på EU-avgiften för Sverige, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. De fem länderna betalar in betydligt mer till EU än vad man anser sig få tillbaka och har tydligt uttryckt att man inte accepterar slopade rabatter.

För svensk del handlar det enligt MIchels förslag om 798 miljoner euro om året, motsvarande 8,3 miljarder svenska kronor.

Michels kompromiss ska nu stötas och blötas nästa vecka, då alla stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 juli för att försöka hitta en lösning.

– Nu är det dags att agera. Nu är det dags att ta beslut. Jag hoppas att alla runt bordet kan ta steg mot en lösning, säger Michel.

– Vårt mål är inte att bränna pengar. Det är att investera och reformera, säger rådsordföranden.

Senast ledarna gjorde ett försök att enas var på midsommarafton, då man dock – som väntat – bara kunde konstatera att EU-kommissionens senaste bud inte kan accepteras av alla.

Michel hoppas nu "bygga broar" mellan de olika åsikterna runt förhandlingsbordet.

– Jag vill ha ett bättre EU. Det är vår plikt gentemot alla EU-medborgare överallt, säger rådsordföranden i Bryssel.

Tre huvudgrupper finns bland de 27 länderna:

En stor grupp med Frankrike, Spanien och Italien i spetsen vill ha ett omfattande stöd till de värst coronadrabbade länderna, med rejäla bidrag för att få ländernas ekonomier på fötterna igen. På bidragssidan har de också flankstöd från mäktiga Tyskland.

En rad östeuropeiska länder gillar också ambitiösa satsningar, men tycker att pengarna borde fördelas annorlunda – med hänvisning till att östländerna ekonomiskt fortfarande ligger en bra bit efter väst- och sydländerna, även om de inte drabbats så hårt av coronakrisen.

Och så finns den "frugala fyran" – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – som trycker på för en nedtonad budget och lån snarare än bidrag till de drabbade.

En tuff kamp pågår samtidigt om villkoren för lånen och bidragen. Nederländerna trycker på för att allt stöd måste godkännas av samtliga EU-länder. Tanken är att garantera att pengarna läggs på satsningar och reformer där alla är överens om nyttan. Förmynderi, anser dock vissa, som gärna vill bestämma själv om hur de vill bygga upp sin ekonomi igen.

Vad förslaget mer specifikt innebär för EU:s budget på jordbruksområdet kommer ATL att återkomma till.

<h3>Rabatter på EU-avgiften</h3>I det senaste kompromissförslaget från EU-kommissionen föreslås fem länder få fortsatt årliga rabatter på sin medlemsavgift under åren 2021–2027:Land		rabatt (i miljoner euro)Tyskland		3 671Nederländerna	1 576Sverige		798Österrike		237Danmark		197Källa: Europeiska rådet

En något minskad EU-budget, men fortsatta mångmiljardbidrag i coronastöd.Så lyder senaste kompromissförslaget i EU:s stora pengakamp.

Men fortsatta mångmiljardbidrag i coronastöd.