Ellinor Eke-Göransson

Fält med skadat durumvete och en närbild på Linda af Geijerstam.

large_puffloppor.jpg

medium_puffloppor.jpg

small_puffloppor.jpg

thumbnail_puffloppor.jpg

puffloppor.jpg

Angrepp av jordloppor är ingenting ovanligt. De kommer i cykler och angreppen mattas därefter av i ett antal år. Nu är skadegörarna tillbaka med full kraft. Det varma vädret i år har antagligen varit gynnsamt för lopporna som orsakat omfattande skador i vårsådden framför allt på Gotland. Angreppen verkar vara störst i durumvete och vårkorn.– Det bubblar upp med många års mellanrum och vi misstänker att det är någon form av efterverkan av torkan 2018. I år är det ett riktigt stort bekymmer, det är ren missväxt på en del håll på Gotland, säger Linda af Geijersstam på Växtskyddscentralen i Kalmar, till ATL.– Det rör sig inte om så stora arealer men där det väl är problem kan det bli halv skörd eller värre än så, fortsätter hon.

thumbnail_jordloppa.png

jordloppa.png

<h2>Besvärligt med ny art&nbsp;</h2>Att jordlopporna gnager på bladytan brukar grödan till stor del själv kunna kompensera. En orsak till att angreppen är ovanligt stora i år kan ha att göra med att den nya arten, stråjordloppan, börjat etablera sig. Den lägger ägg och larverna äter inuti strået så att grödan stannar redan i tillväxtfasen.– Det är ett fenomen vi sett de senaste åren. Tidigare har det viftats bort eftersom de ”bara” gnags lite på bladen men med den nya arten är skadorna mycket värre. Konsekvensen blir att vårsädesbestånden blir glesa eftersom huvudskottet försvinner. Fältet tappar kraft och skörden blir betydligt sämre, säger Anders Lindgren på Växtskyddscentralen i Uppsala.

large_hukarifalt.jpg

medium_hukarifalt.jpg

small_hukarifalt.jpg

thumbnail_hukarifalt.jpg

hukarifalt.jpg

<h2>Behövs fler försök</h2>De gamla råden och kunskapen om jordloppor bygger på att att skadegörarna endast gnager på bladen. Men med nya arter kommer nya utmaningar. Därför har Växtskyddscentralerna de senaste åren intresserat sig extra för att studera problematiken med just stråjordloppan.– Vi har haft fångstskålar ute genom åren för att se vilken art det rör sig om. Ser skadorna likadana ut kan det bli lurigt, säger Anders Lindgren.Ett försök har hittills genomförts av Växtskyddcentralen med fokus på stråjordloppor.– Vi testade att bekämpa med pyretroid vid olika tillfällen, det blev bättre men var inte lönsamt. Vi vet inte exakt när det ska sättas in och det är bekymmersamt att vi inte gör fler försök där det är angrepp, säger Linda af Geijersstam, som menar att det inte lönade sig att bekämpa mer än en gång.

large_IMG_9011.JPG

medium_IMG_9011.JPG

small_IMG_9011.JPG

thumbnail_IMG_9011.JPG

IMG_9011.JPG

<h2>Kort bekämpningsfönster</h2>Att försöka bekämpa lopporna är alltså inte helt enkelt. Bekämpningsfönstret är kort och ska helst ske vid tidpunkten då lopporna gnager på bladen. Det finns även en överhängande risk med att behandla för ofta.Vad kan ni ge växtodlarna för tips för att undvika angrepp i dagsläget?– En del är att få till en väletablerad gröda genom att så i tid så att grödan själv har kraft att stå emot angrepp. Utöver det är det kemisk bekämpning som gäller, men inte för många gånger, säger Linda af Geijersstam.– Vi förstår bonden som vill bekämpa men det är lite farligt att köra upprepade behandlingar då det finns risk för resistens.

Fält med skador från kornjordloppa och stråjordloppa.

large_IMG_8923.JPG

medium_IMG_8923.JPG

small_IMG_8923.JPG

thumbnail_IMG_8923.JPG

IMG_8923.JPG

Växtskyddscentralens rekommendationer:Vänta med bekämpning tills dess att tröskelvärden eller riktvärden är uppnådda. Bekämpning av rapsjordloppa, jordloppor, kålbladstekellarver eller vitfjärilslarver görs med en pyretroid.Pyretroiderna är kontaktverkande och behöver därför ha god täckning. Läs alltid etiketten för exakt information om användningsområde, skadegörare, dosrekommendationer och användningsvillkor, eftersom det kan skilja sig åt mellan de olika pyretroiderna.Om flera av insekterna finns i samma fält är det mycket viktigt att försöka synkronisera bekämpningen så långt som möjligt eftersom pyretroider är skadliga för nyttoinsekter.Källa: Växtskyddscentralen

Jordloppan har seglat upp som ett stort problem i år och skadat stora areal vårsådd, bland annat på Gotland.&nbsp;En orsak till att angreppen är ovanligt stora kan ha att göra med att den nya arten, stråjordloppan, börjat etablera sig.

”Kan halvera skörden eller värre än så”.

Stråjordloppan orsakar missväxt på Gotland

Växtodling

Stråjordloppan är en ny art som gör att grödan stannar redan i tillväxtfasen, vilket bekymrar experter på Växtskyddscentralen.