Mikael Gianuzzi

– Har du särskilda skäl kan du få ersättning för kostnader, men ”särskilda skäl” är svårt att uppnå, säger Carin Bunnvik, chef på växtregelenheten på Jordbruksverket.

Rotgallnematoden, som bland annat drabbar potatisodlingar, är relativt ny i Sverige. Hittills har parasiten upptäcks på <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/fruktad-skadegorare-pa-fem-svenska-gardar/">fem potatisodlingar i Skåne och Blekinge</a> som satts i <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/fruktad-parasit-stanger-potatisodling/">karantän av Jordbruksverket</a>.

Upptäcks parasiten innebär det ett totalt stopp i verksamheten för att hindra spridning. Lantbrukaren åläggs i ett första steg att antingen odla oljerättika eller lägga marken i svartträda under ett år. Detta för att sanera marken med grödan eller svälta bort skadegöraren.

Efter ett år kontrollerar Jordbruksverket hur effektiv åtgärden varit och fattar därefter ett nytt beslut om eventuellt fortsatta åtgärder.

<h3>Svårt att uppnå ”särskilda skäl”</h3>

Trots att det är ett myndighetsbeslut som stoppar verksamheten är utsikterna till ersättning små för odlaren.

– I växtskyddslagen finns en väldigt smal möjlighet. Har du särskilda skäl kan du få ersättning för kostnader, men ”särskilda skäl” är svårt att uppnå, säger Carin Bunnvik, chef på växtregelenheten på Jordbruksverket.

Det krävs att den drabbade odlaren tar sig igenom flera ”nålsögon” för att få ersättning.

– Först måste vi ha fattat beslut om de åtgärder som har vidtagits och sedan måste man visa att de inneburit en förlust. Utöver det krävs särskilda skäl. Ett juridiskt begrepp som i klarspråk innebär det att det är väldigt få fall som blir aktuella, säger Carin Bunnvik.

<h3>Bara en odlare har fått ersättning</h3>

Det är Jordbruksverket som bedömer vad som är särskilda skäl. Hittills är det bara den odlare i Blekinge som först drabbades av rotgallnematoden 2017 som fått ut delar av ersättningen. Det finns också exempel på en förlikning kopplat till andra karantänskadegörare.

Jordbruksverket har adresserat problemet i en utredning om gjordes för drygt ett år sedan.

– Vi föreslog att det borde finnas ett ersättningssystem som är ett rättighetssystem. Och det finns goda argument för att det alltid ska utgå ersättning. Men då krävs en ändring i växtskyddslagen, säger Carin Bunnvik.

Hon konstaterar samtidigt att det ännu inte kommit något förslag till ny växtskyddslag.

– Vi ser gärna att möjligheterna till ersättning ska öka för den odlare som uppträder riskmedvetet och ändå drabbas. Det slår väldigt hårt ekonomiskt för den enskilde, säger Carin Bunnvik, som menar att en garanterad ersättning också skulle öka incitamentet för att anmäla om du drabbats av skadegörare.

– Annars är risken stor att odlaren inte vågar berätta och att parasiten då sprider sig och skadan blir större.

I dagsläget har rotgallnematoden påträffats hos fem lantbrukare i södra Sverige. Carin Bunnvik tror inte att det är sista gången den dyker upp på svenska åkrar.

– Vi har gjort inventeringar och varit glada över att den inte finns på flera ställen. Samtidigt känner att vi måste fortsätta leta, säger hon.

<h3>Råd till odlaren</h3>• Undvik att dela maskiner med andra.• Använd bara friskt utsäde.• Agera som om fält är smittade – det vill säga sprid inte jord eller liknande.• Rengör maskiner och verktyg från jord och växtrester.• Använd sanerande växter i växtföljden om det är möjligt.• Spara växtpass. Vid utbrott hjälper det vid smittspårningen.Källa: Jordbruksverket

Den odlare som drabbas av parasiten rotgallnematod har små chanser att få karantänersättning. Trots att det är Jordbruksverket som beslutar om skyddsåtgärderna.

Odlare som drabbas av rotgallnematod har små chanser att få karantänersättning.

Svårt få ersättning för odlare i karantän

Växtodling

Odlare som drabbas av rotgallnematod har små chanser att få karantänersättning – trots att det är Jordbruksverket som beslutar om skyddsåtgärderna.