Malin Eborn

Per Frankelius, docent vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings universitet, var en av talarna på Borgeby Fältdagars Pre-Event om precisionsodling.

Jordbruket står globalt sett inför gigantiska utmaningar. Det handlar till exempel om att producera mat till en växande befolkning, samtidigt som jordbruksmark försvinner och det råder klimatproblem som torka och översvämningar. Detta i kombination med ändrade konsumtionsmönster mot mer animaliebaserad kost för en större andel av världens befolkning och att det dessutom finns ett behov av fossilfria bränslen från jordbruket. Samtidigt ställs stora krav på lantbruket att miljöpåverkan måste minska och den biologiska mångfalden öka. I dagsläget finns inga färdiga lösningar på detta men Per Frankelius, docent vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings universitet, är hoppfull.

– Det är klart att vi löser det här, inte genom att gneta med förändringar av redan existerande metoder, utan med innovation, säger han.

Per Frankelius var den första talaren på Borgeby Fältdagars Pre-Event om precisionsodling under tisdagen. Han lyfte fram den enorma produktivitetsökningen som skett i lantbruket sedan 1940-talet och menade att denna utveckling på intet sett kommer att stanna av. Efter en historisk återblick över precisionsjordbrukets utveckling och genomgång över dagens lösningar samt problem med att det inte alltid fungerar i praktiken, blickade han också framåt.

– Jag tror att vi är på väg mot ett nytt paradigm, säger han.

Det har länge pågått en debatt runt huruvida det ekologiska eller det konventionella lantbruket är det optimala systemet för framtiden. Men i båda systemen har precisionsodling blivit allt viktigare.

– Jag har en känsla av vi kommer prata om en tredje väg för jordbruket, ett odlingssystem med mycket hög precision, som varken är det ena eller det andra, säger han.

Per Frankelius lyfte även fram andra utvecklingsområden, som att till exempel kunna kombinera bevattning med dränering, bygga upp reservlager och bevattna med precision.

– Jag tror också att vi kommer ha ett ökat fokus på de biologiska aspekterna i precisionsodlingssammanhang, säger han.

Det handlar exempelvis om att mäta det organiska innehållet i jorden och hur det påverkar vad som ska göras på fältet. Andra biologiska aspekter är hur mykhorrizasvampar och daggmaskar påverkar odlingen och odlingsåtgärder.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/alla-lantbrukare-vill-vara-miljohjaltar/">Alla lantbrukare vill vara miljöhjältar</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/datavaxt-och-slu-ska-utveckla-framtidens-precisionsodling/">Här ska framtidens precisionsodling tas fram</a>

Ett nytt odlingssystem med mycket hög precision och som varken är ekologiskt eller konventionellt kan vara en väg för att lösa framtida utmaningar, spår Per Frankelius, Linköpings universitet.

Docent Per Frankelius tror på en tredje väg för framtidens jordbruk.

Precision förenar eko och konventionell odling

Lantbruk

Ett nytt odlingssystem med mycket hög precision och som varken är ekologiskt eller konventionellt kan vara en väg för att lösa framtida utmaningar, spår Per Frankelius, Linköpings Universitet.