Tove Nilsson

Utbrott av Salmonella Choleraesuis i Sverige oroar (grisarna på bilden har inget med texten att göra, arkivbild).

Som ATL tidigare berättat har <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/salmonellautbrott-i-skane-tusentals-grisar-avlivade/">salmonella bekräftats på fyra skånska grisgårdar</a>. På två av dem har totalt 4 800 grisar avlivats och på den ena gården, en smågrisbesättning med 3 500 djur, har hela besättningen slagits ut.

På båda dessa gårdar rör det sig om samma serotyp av salmonella, Typhimurium.

I tisdags kväll gick Jordbruksverket ut med uppgiften att man, på en tredje grisgård, hittat den <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/ovanlig-salmonellatyp-pa-drabbad-grisgard/">i Sverige ovanliga salmonellatypen Choleraesuis</a>. Det är en typ av salmonella som kan leda till allvarlig sjukdom hos djur med hög feber, blåröda missfärgningar i huden och diarré samt en ökad dödlighet. Även människor kan bli allvarligt sjuka.

Enligt uppgift har grisarna i det aktuella fallet dock inte uppvisat allvarliga symtom. Smittan upptäcktes vid en rutinkontroll i besättningen och alltså inte på grund av misstanke om att det fanns sjukdom. Jordbruksverket lägger nu upp en strategi för hur besättningen ska hanteras.

Enligt Karl Ståhl, tillförordnad statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), behöver bekämpningen anpassas efter att det är just Choleraesuis med striktare provtagning och restriktioner.

– Vi vill vara säkra på att vi inte har kvar det i besättningarna innan vi släpper dem, säger han.

Att den nu dykt upp i Sverige, efter att tidigare inte påvisats på 40 år, är både förvånande och bekymmersamt enligt Per Wallgren, statsveterinär på SVA.

– Vi vill inte ha någon typ av salmonella i landet och särskilt inte den här. Vi ser allvarligt på all salmonella men den här är allvarligare ändå.

Förutom att ge svår sjukdom kan Salmonella Choleraesuis också ha ett mer smygande förlopp. Över tid kan bakterien växla mellan dessa förlopp och det går inte att med laboratorietester avgöra hur sjukdomen kommer att se ut.

– Vi hoppas att den här stammen inte orsakar allvarlig sjukdom, men oavsett så ska den bort, säger Per Wallgren och fortsätter:

– Man kommer att se till den försvinner från Sverige. Det är den uttalade målsättningen.

Choleraesuis är en serotyp som är anpassad till just gris och sällan återfinns hos andra djurslag. Antalet smittade besättningar i Sverige var tvåsiffrigt 1969-71, men de minskade kraftigt i samband med att infektionen aktivt bekämpades. Därefter upptäcktes endast enstaka fall och sedan 1980 har inte något fall påvisats i svenska grisbesättningar. Fram till nu.

Hur smittan kan ha kommit in i den svenska besättningen är oklart. Vilda djur och foder är två tänkbara smittvägar.

– Man har aldrig hittat den här serotypen på vildsvin i Sverige. Men det säger inte att det inte kan finnas, säger Karl Ståhl, tillförordnad statsepizootolog på SVA.

Smittan förekommer i flera europeiska länder hos både gris och vildsvin.

Danmark hade utbrott i grisbesättningar år 2000 samt 2012-2013. I det senare fallet hittade man fyra gårdar med Choleraesuis med två olika bakteriestammar. Smittkällan kunde aldrig fastställas.

– En teori som man då hade var att smittan hade kommit med foder. Även om detta inte är en salmonella som normalt förknippas med foder, så kan man inte utesluta kontaminerat foder som källa. I Danmark diskuterades också möjligheten att smittan kommit med biltransporter, säger Karl Ståhl.

Den svenska foderindustrin gör omfattande salmonellatester på bland annat importerad soja, men Salmonella Choleraesuis har aldrig påvisats. Andra salmonellautbrott till följd av fodersmitta har skett, exempelvis ett stort utbrott av S Cubana 2003.

– Foder är kanske den troligaste vägen, men det är inte den enda möjliga vägen, säger Per Wallgren.

En fjärde besättning med integrerad smågrisproduktion spärrades i slutet av juli. Där fanns smitta av serotypen Salmonella Derby som tillsammans med Typhimurium är vanligast i europeiska grisbesättningar.

Jordbruksverket utreder varifrån smittan kommer i samtliga fall. LRF:s regionala omsorgsgrupp har kopplats in för att ge stöd till de drabbade lantbrukarna.

– Det är dramatiskt att man från en dag till en annan får reda på att man har salmonella och att man tvingas avliva grisar. Det är alltid en väldigt stor påfrestning känslomässigt och ekonomiskt. Även om det finns försäkringar, så går man ju inte skadeslös, säger Åsa Odell, vice ordförande i LRF:s riksförbundsstyrelse.

<h3>Ersättning vid salmonella</h3>Gårdar som drabbas av salmonella kan få ersättning på upp till 70 procent av kostnader och förluster som uppstår på grund av de beslut om åtgärder som Jordbruksverket tar vid smitta. Hur stor ersättningen blir beror på vilken typ av produktion som bedrivs och om producenten deltar i ett frivilligt förebyggande kontrollprogram. De som är anslutna till Smittsäkrad besättning (SSB) kan få ersättning med upp till 70 procent av de ersättningsbara kostnaderna och de som inte är anslutna till programmet kan som mest få 50 procent. Med en extra katastrofförsäkring kan den som lidit skada få ersättning för upp till 90 procent av kostnaderna.Källa: Jordbruksverket och LRF

Foder och vilda djur är möjliga smittvägar för den ovanliga salmonellatypen som upptäckts på en av de drabbade skånska gårdarna.

”Vi vill inte ha någon typ av salmonella och särskilt inte den här.”

Utbrott av ovanlig salmonellatyp oroar

Djurhållning

Foder en möjlig smittväg enligt SVA: ”Vi vill inte ha någon typ av salmonella och särskilt inte den här.”