Malin Eborn

<p>Mycket av forskningen som ligger till grund för dimensioneringen av täckdikningssystem gjordes under 60 och 70-talet, berättar Petter Ström, affärsområdeschef på HS konsult i Västmanland, som jobbat med projektering av täckdikning och våtmarker i 15 år. Han var en av talarna på Jordbruksverkets konferens om Jordbrukets vattenhushållning i ett föränderligt klimat. </p>

<p>Under de 15 år Petter Ström arbetat med täckdikning har mycket förändrats i växtodlingen som ställer nya krav. Men det handlar inte om klimatförändringar i första hand påpekar han eftersom variationerna mellan åren är större än en långsiktig trend med till exempel ökad nederbörd under vegetationsperioden. </p>

<p>– I den mån nederbördsmönstren förändras påverkar det inte dimensioneringen av dräneringssystem drastiskt den närmaste tiden, säger han.   </p>

Petter Ström lantbrukare och affärsområdeschef på HS konsult i Västmanland och en av talarna på Jordbruksverkets konferens om Jordbrukets vattenhushållning i ett föränderligt klimat.

<p>Vad som däremot hänt sedan schablonerna togs fram är att markens genomsläpplighet försämrats radikalt, tillägger Petter Ström som också är ledamot i vattendelegationen i norra Östersjöns vattendistrikt. Detta på grund av att maskinerna under många år blev tyngre och medförde stor skada på markstrukturen innan man fick bättre däckutrustning och kunde komma ner i ringtryck. Packade jordar kräver tätare dränering.</p>

<p>Flera andra faktorer har också förändrats de senaste decennierna som ställer nya krav på dräneringssystem. Högre skördar innebär högre ekonomiska värden per hektar vilket ställer tuffare krav på dräneringen för att undvika skördeförluster på grund av extrema nederbördsperioder, menar han. Större skiften och moderna metoder ställer också högre krav på markens körbarhet efter nederbörd.</p>

Ökad markpackning och högre skördar skapar nya krav vid dimensionering.

<p>– Framför allt gäller detta vallodlingen, som tidigare sågs som en väldigt strukturuppbyggande gröda i växtföljden, säger han. </p>

<p>På mjölkgårdar skördar man snarare efter datum när näringsvärdena är optimala i vallen än när det är körbart i fält, vilket ställer mycket höga krav på dräneringen. Men en bra dränering räcker generellt inte för att tillgodose grödornas vattenbehov framöver lägger han till. Detta måste kombineras med nya odlingsformer som till exempel direktsådd och mellangrödor för att förbättra markens struktur och vattenhållande förmåga. </p>

<p>– Vi måste tänka i nya banor för att komma vidare i våra odlingssystem och vårt sätt att bygga bördighet. Det är forskningens största utmaning förutom dimensioneringsfrågan, säger han.</p>

<p>Markpackning är viktigare att ta hänsyn till än klimatförändringar vid dimensionering av framtida dräneringssystem, säger Petter Ström, HS Konsult.</p>

Ökad markpackning skapar nya krav vid dimensionering, enligt rådgivare.