Torbjörn Esping

large_image-1.jpg

medium_image-1.jpg

small_image-1.jpg

thumbnail_image-1.jpg

image-1.jpg

Gården Mölltorp ligger i en mosaik av bete, åker, skog och fina gårdsmiljöer vid Billingen norr om Skövde. Trakten har det gamla skyddet landskapsbildsskydd sedan 1971.

För två år sedan avverkade Torbjörn Bergman lövträd på ett igenväxt bete. Han tyckte inte att han behövde söka tillstånd eftersom det var god jordbrukarsed. Dessutom blev landskapet vackrare.– Folk stannar med bilen efter vägen och säger: Vad vackert det har blivit!Men Länsstyrelsen i Västra Götalands län var inte imponerade och inledde ett tillsynsärende. Myndigheten ansåg inte att marken var betesmark utan skogsmark och gav inte Torbjörn Bergman något tillstånd för avverkningen i efterhand. Istället krävde Länsstyrelsen återplantering och hotade med ett vite på 50 000 kronor.<h2>Valde att ta strid</h2>Torbjörn Bergman har under alla sina år som lantbrukare aldrig överklagat ett myndighetsbeslut. Men nu tog han strid.– Det är bra att man någon gång prövar och står upp för sin rätt i ett myndighetsbeslut där man tycker det är uppenbart fel, säger han och fortsätter:– Man behöver inte välja att kriga med varje ärende, då blir det jobbigt.

Visserligen gick första instans, mark- och miljödomstolen, på länsstyrelsens linje. Men i sista instans, Mark- och miljööverdomstolen, fick Torbjörn Bergman rätt. Han får nu tillstånd till avverkningen eftersom ”åtgärden har en mycket begränsad inverkan på landskapets utseende och har inte omfattat de uppvuxna träden i själva sluttningen.”Frågan är vad domen får för betydelse i andra fall.<h2>Ger viss vägledning</h2>Lisa Kylenfelt, jurist vid Ludvig &amp; Co som svarar på läsarnas frågor i ATL, konstaterar att domen slår fast att man bara kan göra en estetisk prövning utifrån landskapsbildsskyddet, hur en åtgärd kan inverka på landskapets utseende.Länsstyrelsen får inte föra in andra skyddsintressen, som miljöbalkens regler generellt.– Detta kan ju tyckas självklart, men klargör frågan för landets länsstyrelser och domstolar och tillbakavisar en praxis hos länsstyrelserna att väga in andra omständigheter i dessa mål, säger hon.Dessutom ger domen en viss vägledning för vilka avverkningsåtgärder som kan tillåtas. Här bedömde Mark- och miljööverdomstolen att en gallring och röjning på cirka ett hektar fick en mycket begränsad inverkan på landskapets utseende och därför kunde tillåtas.

medium_marktvist.jpg

small_marktvist.jpg

thumbnail_marktvist.jpg

marktvist.jpg

Torbjörn Bergman tycker att frågan om avverkningen av träden kunde ha lösts genom en dialog med Naturvårdsavdelningen på länsstyrelsen.– Bönder är inte särskilt besvärliga människor, man kan prata sig fram och hitta lösningar.Landskapsarkitekten John Dagobert på länsstyrelsen håller med om att dialog är viktigt. Men:– Det är dock ofta ett problem i ärenden där åtgärden redan utförts, eller påbörjats, innan ansökan kommer in. Och vi måste hålla en viss formalitet, särskilt i tillsynsärenden. Men det gör ju inte att det är omöjligt att ha en diskussion kring det som skrivits.

<h3>Landskapsbildsskydd</h3>Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform. Det ersätts successivt med andra skyddsformer, men fram tills dess gäller bestämmelserna i landskapsskyddsområdena.&nbsp;Skyddet reglerar bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kan ha en negativ effekt på landskapsbilden. Det reglerar inte skogsbruk och jordbruk. Länsstyrelserna handlägger landskapsbildsskydd.Källa: Naturvårdsverket.

Mark- och miljööverdomstolen ger en lantbrukare rätt att avverka i ett område med skydd för landskapsbilden.– Mark- och miljödomstolen blir slagen på fingrarna, säger köttbonden Torbjörn Bergman.