David Gustavsson

I en livsmedelbutik i Motala söndagen 15 mars 2020 gapar hyllorna för vetemjöl tomma.

Börsvetet har stigit kraftigt sedan runt den 18 mars. Enligt Per-Arne Gustavsson, vd för spannmålsgrossisten BM Agri, beror det bland annat på att det nu går åt väldigt mycket mjöl i Europa till följd av hamstring i coronavirusets spår.

Majterminen för Matifvete handlades på tisdagseftermiddagen för 195 euro per ton, mot som lägst drygt 174 euro per ton den 12 mars.

– Det gick ju ner väldigt snabbt i slutet av februari i samband med det globala coronautbrottet. Men sedan mitten av mars har vi sett en rekyl uppåt, som sammanföll med att kineserna köpte mycket majs och vete från USA som en del av fas ett-avtalet mellan länderna, säger Per-Arne Gustavsson till ATL.

Han pekar också på att dollarn stärkts mot euron vilket ökat efterfrågan på europeiskt vete, som blivit billigare. Uppgifter om att Ryssland skulle stänga gränserna för att skydda sin egen spannmålsmarknad fick också priserna att stiga, men de ryktena visade sig vara falska.

– Så under tisdagen har börsvetet i stället backat en del och det beror sannolikt på att de ryska uppgifterna inte stämde, säger Per-Arne Gustavsson.

Vetepriserna ut mot de svenska leverantörerna stiger också, men i långsammare takt än kurspriserna på börsvete där svängningarna är snabba. En prisuppgång behöver hålla i sig i mer än två dagar innan det slår igenom på den fysiska vetemarknaden, enligt Per-Arne Gustavsson.

– Nu har vi sålt en båt med kvarnvete och en med fodervete på totalt 8 000 ton med draghjälp från den svaga svenska kronan. Båda ska lastas i maj från Skåne respektive Västerås och sedan skeppas till Holland respektive Tyskland.

För kvarnvetet betalar BM Agri 1,80 kronor per kilo till leverantör, efter leverans till Västerås hamn i maj. Fodervetet ligger omkring tio öre lägre.

Hur tror du börsvetet utvecklar sig framåt?

– Råvarubörsen kommer att svänga mellan hopp och förtvivlan, precis som aktiebörsen. Det är en rad påverkansfaktorer som avgör utvecklingen och det handlar såklart om efterfrågan på vete, liksom hur mycket som kan lastas på båtarna, nu när allt fler länder även stänger sina hamnar.

Håller hamstringen uppe efterfrågan på vete?

– Jag tror att hamstringen är övergående, för man gör det liksom en gång. Så vi räknar med fortsatta svängningar på råvarumarknaden. säger Per-Arne Gustavsson.

Ett annat orosmoln är den nattsvarta utvecklingen på storhushålls- och restaurangmarknaden när till exempel krogar och skolor tvingas stänga.

– Det återstår att se hur mycket det kommer att påverka den totala konsumtionen, då dagligvaruhandelns försäljning fortfarande är stark.

Per-Arne Gustavsson, VD för spannmålsgrossisten BM Agri.

Bunkringen av vetemjöl i Europa, liksom bland annat falska ryska rykten, har drivit upp vetepriserna på börsen kraftigt sedan mitten av mars, enligt BM Agri.

Bunkringen av vetemjöl i Europa, liksom bland annat falska ryska rykten, har drivit upp vetepriserna på börsen kraftigt sedan mitten av mars.