Jesper Broberg

Utan bra utbildningar blir den nationella livsmedelsstrategin bara ett slag i luften, menar ATL:s krönikör Jesper Broberg.

Vilka bra utbildningar vi har för de gröna näringarna och vilka fantastiska möjligheter till arbete de ger!

Hur ofta berättar du att vi faktiskt har många bra naturbruksgymnasier och ett universitet i världsklass?

Det är tyvärr sällan man hör någon uttrycka sig positivt om våra lantbruksutbildningar. Problem och vad som inte fungerar lyfts oftare fram.

Självklart måste vi ha bra utbildningar i Sverige. Det bästa utbildningssystemet vinner i längden. Utan bra utbildningar blir den nationella livsmedelsstrategin bara ett slag i luften. Bra utbildning är nödvändig om konkurrenskraften ska öka, innovationskraften stärkas och lönsamheten förbättras inom det gröna näringslivet. Det behövs välutbildade företagare, rådgivare, tjänstemän, forskare och traktorförare.

Bra utbildningar måste vara attraktiva för att hålla hög kvalitet i längden. I dag är det svårt att få tillräckligt många sökanden till flera utbildningar trots en attraktiv och spännande arbetsmarknad.

Vi måste fundera över vad vi säger om våra utbildningar och hur det uppfattas. Vi behöver helt enkelt börja ”snacka upp” våra gröna utbildningar, oavsett om det är på gymnasienivå eller på universitetet. Inte minst när vi pratar med människor som inte har någon kunskap eller erfarenhet av lantbruk. Vi behöver få människor från städerna att bli intresserade av de gröna utbildningarna.

Om inte vi, som faktiskt är verksamma inom lantbruket, ser möjligheterna och fördelarna – vem ska då göra det?

En undersökning som genomfördes på Hushållningssällskapets naturbruksgymnasier för drygt ett år sedan visar att mer än 90 procent av eleverna är nöjda med sin skola och sin utbildning. Mer än hälften planerar att studera vidare efter gymnasiet och nästan 50 procent tror att de kommer att starta företag i framtiden.

Skolorna är bra, eleverna är duktiga och lärarna gör ett kanonjobb. Naturbruksgymnasierna är också viktiga regionala kunskapsnav med olika former av utbildningar.

Även på nästa nivå händer det grejer. SLU skickar ut pressmeddelande nästan varje månad om hur bra de ligger till på olika rankingar i världen. I det senaste placerar sig SLU på en finfin fjärdeplats i lantbruks- och skogsvetenskap. Etta på listan är Wageningen i Nederländerna, följt av Davis i Kalifornien, USA, och Cornell i staten New York, USA. Inte illa!

Dagens utbildning vid SLU är av god kvalitet. Nyutexaminerade agronomer, lantmästare, hippologer och veterinärer står på många sätt bättre rustade än vad jag och mina studiekamrater gjorde i mitten av 1990-talet.

SLU är ett av få universitet i Sverige som ökar antalet förstahandssökande inför höstterminen. Speciellt glädjande är att antalet förstahandssökande till mark/växtinriktningen på agronomprogrammet har lockat rekordmånga: 45 stycken. Det är nästan en fördubbling jämfört med förra året och många, många, fler än åren dessförinnan.

Den trenden måste fortsätta, både på gymnasier och universitet. Vi behöver hjälpas åt att fylla platserna med duktiga och intresserade studenter. Så, prata inte ner våra utbildningar utan berätta istället om alla möjligheter och fördelar de har. Det vinner vi alla på.

SE OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/atl-tv-maskinutbildning-och-svenska-ger-jobb/">ATL TV – Maskinutbildning och svenska ger jobb</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/semin-pa-schemat-for-gymnasieelever/">Semin på schemat för gymnasieelever</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/landsbygden-avfolkas-nar-unga-lamnar/">"Utmana idén om att staden är så fantastisk"</a>

”Snacka upp” lantbruksutbildningarna

Arbetsliv1

Vi behöver få människor från städerna att bli intresserade av de gröna utbildningarna, menar ATL:s krönikör Jesper Broberg.