Cecilia Persson

Rutorna som sätts upp i Östergötland ska sitta uppe i minst tio år, berättar Niklas Gustavsson, inspektor och viltinspektör för Södra Skogsägarna.

Hägnen, eller så kallade viltrutor, består av höga viltstängsel som hägnar in mindre delar av nya tallplanteringar. I höstas sattes de upp hos tre viltskadedrabbade markägare i Östergötland. Rutorna ska sitta uppe i minst tio år och syftet är att kunna visa både jägare, markägare och länsstyrelsen hur älgbetningen påverkar tillväxten.

– De ska vara en samlingspunkt för att både jägare och markägare ska kunna komma ut och titta på hur betad skog kan se ut. Kunskapen är ofta bristande, säger Niklas Gustavsson, inspektor och viltinspektör för Södra Skogsägarna, till ATL.

Målet är att rutorna ska öka kunskapen om älgbetesskador, genom att på ett tydligt sätt kunna visa skillnaden på tallplantor som älgar har betat av och inte. Tanken är även att länsstyrelsens personal, som ansvarar för älgtilldelningen, ska besöka rutorna för att få en konkret bild av hur betesskadorna kan se ut jämfört med orörda plantor.

Den här typen av hägn har byggts tidigare av Södra, men i mindre skala i Sydsverige, och intresset för hägnen har varit stort.

– Det är en resursfråga, men det är en uppskattad åtgärd av de markägare som vi har frågat, säger Niklas Gustavsson.

Nu satsar även skogsägarföreningar på att bygga hägn mot älgar. I Östergötland har för första gången mindre vilthägn satts upp hos tre privata skogsägare, på initiativ av Södra Skogsägarna.

Rutorna ska sitta uppe i minst tio år: ”En uppskattad åtgärd”.

Större hägn – så ska älgens påverkan exponeras

Skog

Hägnen består av höga viltstängsel som hägnar in mindre delar av nya tallplanteringar.