Ann-Helen Meyer von Bremen

Den första labb-burgaren blev en världsnyhet när den presenterades 2013. Den hade kostat närmare 2,5 miljoner kronor att tillverka men Mark Post menade att köttodling i framtiden skulle vara både mer ekonomiskt och hållbart än djuruppfödning. Många köpte budskapet om det hållbara labbköttet och påståendet dyker fortfarande upp i många olika sammanhang.

Samtidigt som köttodlingen har blivit mera ifrågasatt, har olika vegetabiliska animaliska substitut utvecklats betydligt snabbare.

”Vår teknik är enormt mycket mer energisnål än vanlig köttproduktion”, sa Uma Valeti, grundare till Memphis Meats i en intervju med Di Digital när han besökte Sverige. Företaget har odlat fram den första köttbullen och var en av föredragshållarna på årets upplaga av EAT Food Forum, Gunhild Stordalens initiativ för hållbar mat. Valeti hävdade också att priset har sjunkit dramatiskt.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/naringsrika-kryp-killar-skont-i-kistan/">Framtidens föda – maskar för miljoner</a>

Mats Stading, sektionschef för Produktdesign och perception på RISE, är en av få svenskar som har odlat muskelceller som livsmedel. När Vinnova förra året anordnade en innovationstävling för ”klimatsmarta proteiner”, var han med och tävlade med ett vegetabiliskt protein som hade ”toppats” med odlade muskelceller. Odlingen hade lyckats, men resultatet fick vi i publiken aldrig se. De höga kraven på sterila förhållanden innebär att muskelcellerna odlas i antibiotika och anses därför inte lämpligt som mat. Memphis Meat hävdar att de odlar utan antibiotika, men har inte talat om hur de gör.

– Det är inte svårt att odla muskelceller, det svåra är att skala upp. Det är ett väldigt stort steg att komma till produktion. Man ska också komma ihåg att muskelceller bara är ett första steg, medan en köttbit består av betydligt fler komponenter som bindväv, fett, blodkärl och så vidare, säger Mats Stading.

Ett annat problem som måste lösas, menar han, är labbköttets ”foder”.

<h3>Köttodling i lösning av kalvfosterblod</h3>

För att cellerna ska växa, behövs någon form av näring. I dag odlas muskelcellerna i en lösning av blod från ofödda kalvfoster, något som i sig kan vara en etisk belastning för en produkt som vill framstå som ”djurfri” och som inte är hållbar för odling i stor skala. De fettsyror, kolhydrater, aminosyror, hormoner och andra byggstenar som behövs, måste komma någonstans ifrån, antingen från vegetabilier eller i vissa fall tillverkas syntetiskt. Fodrets sammansättning kommer att påverka kalkylen när det gäller markanvändning, ekonomi och miljöpåverkan.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/odling-inomhus-ska-foda-stader/">Odla i näringslösning</a>

På senare tid har det kommit en del vetenskapliga brasklappar när det gäller labbköttet. Några studier anser att det är omöjligt att odla fram kött till ett rimligt pris, såvida man inte upptäcker någon ny, billig teknik. Flera forskare kritiserar också påståendet om hållbarhet. I en studie pekar man på att det är svårt att säga något överhuvudtaget om en verksamhet som än så länge bygger på hypotetiska scenarier, men att labbkött kanske kan innebära mindre markanvändning och övergödning.

Men de eventuella fördelarna sker på bekostnad av en högre energianvändning än djuruppfödning och troligen högre utsläpp av växthusgaser än kyckling och gris. I sin sammanfattning skriver forskarna att en storskalig köttodling innebär en ny fas av industrialisering som kan lösa vissa problem, men samtidigt skapa nya.

Mats Stading, sektionschef för Produktdesign och perception på RISE, en av få svenskar som odlat muskelceller.

Förespråkarna för det odlade köttet menar att här finns möjligheten att tillverka ett nyttigare kött. När ingen djuruppfödning är inblandad, minskar också risken för bakterier som salmonella eller campylobakter. Likaså skulle det i laboratoriet kunna tas bort sådant som anses mindre hälsosamt, exempelvis det omdiskuterade mättade fettet, och läggas till sådant som är önskvärt, som mer vitaminer och mineraler.

Men detta får ses som ett av många hypotetiska resonemang eftersom den vävnad som hittills framställts, är långt ifrån en biff, även näringsmässigt, något som också Mark Post har bekräftat. Och skulle man lyckas odla ett kött med samma näringsvärde som det vanliga köttet, menar en del forskare att det ändå är tveksamt om konsumenterna verkligen vill ha produkten som upplevs som ”onaturlig”.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/fiskar-pa-torra-land/">De satsar hårt på landbaserad fiskodling</a>

Samtidigt som köttodlingen har blivit mera ifrågasatt, har olika vegetabiliska animaliska substitut utvecklats betydligt snabbare och Mats Stading tror att det är den typen av lösningar vi kommer att se framöver, men på lång sikt anser han att det labbodlade köttet kan bli verklighet. Det förutsätter dock en omfattande forskning. På frågan när det kommer att finnas i butikshyllan säger han:

– Inte inom de närmaste tio åren.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ekogodseljatte-spar-tuff-framtid/">Stort sug efter råvara till ekogödsel</a>

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nytt-koncept-for-moderna-fjaderfagardar/">Här är Nederländernas modernaste hönsgård</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/vi-kan-inte-gora-nagot-battre-an-vad-naturen-gor/">Vikingadryck betalar sig än i dag</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/harjakt-med-stovare-ett-hotat-kulturarv/">Populär jakt tappar formen</a>

Nästan djurfri produktion som kan tilltala vissa konsumentgrupper.

Troligen minskad spridning av salmonella och andra zoonoser.

Outvecklad, dyr teknik med många frågetecken.

Oklart om det kommer gå att odla fram ett kött med samma näringsinnehåll som vanligt kött.

Kräver steril miljö och odlas i dag i antibiotika.

Cellodling ”äter” substrat från ofödda kalvfoster, etiskt svag punkt.

Risk för stora växthusgasutsläpp.

Osäkert om konsumenterna vill ha produkten.

När Mark Post och hans nederländska forskarteam serverade den första odlade burgaren i TV, var budskapet att framtidens hållbara kött skulle tillverkas i laboratorier, snarare än av djur. I dag är forskarna inte lika eniga.